" Låt dig inspireras - Plocka isär det du inspirerades av - Sätt ihop det på ett nytt sätt "
Hade inte helt återhämtat mig från förra veckans sjukdom så min hjärna sprudlade inte direkt av kreativitet. Var kanske lite låst i mitt tänkande men jag hade svårt att hitta något inspirerande som jag kunde plocka isär och sätta ihop, vare sig metaforiskt eller bokstavligt.
Jag fann dock inspiration i min sons lekande med sina byggklossar. Tack och lov så hade pappa sina alldeles egna byggklossar och dessa kände jag att jag kunde använda mig av.
Jenga-spelet består av ett antal klossar, staplade på varandra likt ett torn.
Min inspiration var alltså tornet. Detta kopplade jag till människans driv, att alltid utvecklas, gå framåt, sikta högre. Framstående nationer har alltid haft en förkärlek till att pryda sitt landskap med de mest fantastiska byggnader man kan tänka sig och i vår tid av historien är skyskrapan vad alla vill ha.
Visst är de imponerande när man går nedanför dom och kisar uppåt men de bleknar i jämförelse med vad den antika människans åstadkom.
Inte nog med att det är en mäktig symbol, att de är arkitektoniska mästerverk, att de var människans högsta byggnadsverk i årtusenden och att de är fantastiska att beskåda, Cheops pyramid är dessutom det äldsta av de sju antika underverken och är det enda som står att beskåda än idag, nästan 4500 år efter sitt uppförande. Om fyra millennier kommer det inte vara mer än damm kvar av Empire State Building, Petronas Tower och Burj Khalifa, men kanske kommer Cheops ännu stå kvar på Gizaplatån.
En futtig kopia, jag vet, men det finns bara så många klossar i en Jenga-stapel.
Känslan är dock där, bara man kan fantisera upp skalan en aning..
Lyckades bli ordentligt sjuk i veckan. Förmodligen pesten.
Denna glada fasad var jag tvungen att upprätthålla inför min fru, trots att jag kände att jag troligtvis var dödssjuk, eller i varje fall väldigt förkyld.
Min kära fru hävdar att det är influensa, men jag känner att hon bagatelliserar.
Hur som helst så var mitt primära fokus på att ta mig igenom dagen och inte på skolarbete. Tanken på kompletteringsuppgifter tilltalade mig dock inte alls så jag bestämde mig för att dokumentera min kamp för överlevnad.
Jag skapade tre enkla regler.
1. Drick vatten
2. Titta på film
3. Sov
Upprepa
Även om jag sov igenom de flesta filmerna så börjar jag nu se ljuset i slutet av tunneln och jag räknar med att kunna vara tillbaka i skolan nästa vecka. Succé!
Veckans första lektion var ett litteraturseminarium. Alla deltagare fick välja ut ord från kompendiet
" Estetiska lärprocesser och vidgat språkbegrepp " som de antingen inte förstod eller som de kände att de kunde förklara väl. I olika omgångar och av olika grupper så arrangerades dessa ord i diverse konstellationer. Slutuppgiften var att varje grupp (vi delades in i tre grupper) skulle ta en specifik grupp av ord och ordna dessa ord på ett sätt som vi kände var passande för att illustrera vad det nu var vi tyckte att just dessa ord representerade. Vi fick en del insikt i vad orden betydde men slutuppgiften kändes mest som en övning i att fungera som grupp för att komma fram till något gemensamt då den var så öppen för tolkning.
Nästa lektionstillfälle hade vi föreläsning om relationell estetik (?). Vi fick begreppet förklarat för oss och tittade på en del relevant konst samt några föreläsningar och en film. Både själva föreläsningen och materialet vi fick presenterat för oss var informativt och intressant.
Senare samma dag gick vi på en liten "skulptur tour". Vi gick från HDK ner på stan och tittade på och diskuterade olika skulpturer. Dagen avslutades inne på Trädgårdsföreningen. Alltid skoj att titta på konst och diskutera men vädret gjorde promenaden aningen mindre angenäm.
Veckan avslutades med presentationer av våra assignments. Alltid spännande att se vad ens kurskamrater har hittat på. Blev en ganska känslointensiv lektion då det var en del tunga ämnen som togs upp.
onsdag 11 februari 2015
Assignment # 2
" Använd kroppen - Fyll tomrummen "
Tänkte mig först ta ett foto på ett rum i mitt hem för att sedan placera ut mig själv i bilden på tomma, oväntade platser. Då jag inte vet hur man gör detta rent tekniskt samt att jag inte hade någon hemma som kunde ta bilder av mig innebar att jag fick kväva denna idé i sin linda. Spann dock vidare på detta och funderade på att ta olika foton där jag hade trängt mig in i skåp, bakom gardiner, under sängen o.s.v. Även denna idé föll dock på greppet att jag inte hade någon som kunde fota samt att de flesta platserna/utrymmen jag tänkt mig är ganska små/trånga och jag är en ganska lång kille som gillar att äta. Pass på den. Tankeprocessen gick dock rätt snabbt då jag insåg att jag inte hade så lång tid på mig och fick jobba utifrån mina förutsättningar och förmågor. Kom på idén med ett vitt papper som jag tänkte fylla med enkla, små figurer i olika poser. Ville hålla det svart på vitt och så enkelt som möjligt för att få känslan av ett tomrum. Av en händelse bestämde jag mig för att lägga till lite luckor/dörrar som karaktärerna kunde titta fram ur. Detta ledde till att jag utvecklade min idé till att figurerna befann sig på flera olika ställen i rummet samtidigt, i olika positioner. Lekte lite med teorin om maskhål som på ett ungefär innebär att man böjer rymden så att man kan befinna sig på två platser samtidigt. Som en "punch line" så ser man figuren längst bort i bilden stå och titta ut i rymden. Ett, till stor del, bokstavligt tomrum.
Veckan började med en workshop där vi skulle låna en bok på biblioteket. Inga instruktioner utöver detta än så länge. Jag drogs till foto-avdelningen och lånade en bok av David Douglas Duncan. Vi fick sedan reda på att vår uppgift gick ut på att slå upp en specifik sida i boken och att återskapa bilden som fanns på denna sida med hjälp av materialet vi hade blivit tillsagda att ta med oss till lektionen. Bilden jag slog upp var ett svart-vitt fotografi på någon slags vägkorsning i Kansas (har jag för mig att det var iaf). Misstänker att det är Juletider då jag tycker mig se lite Julgranar.
Vi hade inte jättelång tid på oss att skapa vår variant av bilden så jag valde att fokusera på vägarna, granarna och värdshuset (?). Hade mycket skoj med denna uppgift då den påminde om ett av min lilla sons favorit inslag i Disneys Art Attack på Disney Jr där konstnären Alex skapar väldiga konstverk på marken med hjälp av diverse föremål som han har tillgängligt. Använde mig av aluminiumfolie för att skapa fönstren på huset samt julgranarna och ljuset från gatlyktorna. Vägarna gjorde jag med hjälp av sidenband, grunden på huset och stolparna på gatlyktorna tillverkades från avklippta sugrör och detaljerna på huset gjordes av nålar, snöre och tändstickor. Syns inte så väl men topparna från tändstickorna fick även bli julgranskulor på granarna framför huset. Toppen på den stora granen nere till höger gjordes av ett litet drinkparaply.
"Nomad"
Vi skulle sedan slå upp nästa sida i boken och inkorporera något element från bilden på denna sida i vårt existerande verk. Bilden i min bok visade några träd med ett berg i bakgrunden från ett landskap i Mexiko.
Valde att klippa ur konturerna av det ena trädet och berget ur en hushålspappersrulle samt att klippa ur molnet bakom berget ur ett vanligt papper för att sedan placera in dessa i bakgrunden på min stadsbild.
"Majestic"
Vi skulle sedan helt dekonstruera vårt verk och skapa en ny bild av dessa element. Då det första fotografiet var på en rörig stadsbild och det andra föreställde en mer harmonisk och lantlig bild valde jag att ta bort en del av de stressiga stadselementen för att få mer harmoni mellan landet och staden och tänkte rama in det med ett hjärta skapat av sidenbanden för att symbolisera min kärlek till båda dessa landskap. Lade även till en sol skapad av drinkparaplyet för att få in lite värme i bilden. Sidenbanden ville dock inte riktigt samarbeta så jag valde att låta dessa lägga sig i en cirkel. Märkte då att bilden nu påminde om ett leende ansikte och detta gav upphov till namnet på mitt slutgiltiga foto.
"Visage of Harmony"
Vi fick sedan i uppgift att gå ut på stan och sätta ut frågetecken på planscher/affischer och dylikt där vi tyckte att det fanns en poäng med det. Fann uppgiften mycket givande då man fick tänka till lite om det man såg och fick anstränga sitt kritiska öga. Vad får man egentligen se? Vad är budskapet? Vad syftar detta till?
Min första bild pekar på min egen dubbelmoral. Jag njuter verkligen av Universeum och liknande inrättningar. Å ena sidan så är det är roligt, informativt och inte minst så får man se saker som man aldrig hade fått se "live" under andra omständigheter (och i fallet med Anakondorna, hajarna och spindlarna så är det ju så man vill ha det). Å andra sidan så tycker jag att det är fel att överhuvudtaget hålla djur inlåsta för beskådning. Därav frågetecknet..
"I´m lovin it" ..really? Jag älskar min familj. Jag älskar mina vänner. Jag älskar musik. Jag älskar film och till och med något så trivialt som fotboll. Men en ohälsosam budget-burgare? Nej, Love är inget ord som ska associeras till detta över huvud taget och jag tycker att det är arrogant och direkt illvilligt av företaget i fråga att försöka indoktrinera folk till detta..
I min sista bild valde jag att sätta ljusstrålen på något som stör mig oerhört med dagens samhälle. Enkla lån. Snabba lån. Köp nu betala sen. Västvärlden har nästan en hel ekonomi byggd på fantasipengar. Folk lånar pengar för att köpa smörja som dom i andra fall inte har råd med och förmodligen inte behöver. Vissa saker behöver vanliga dödliga naturligtvis ta lån för att klara av att köpa, en bostad till exempel (även om jag tycker att priserna på detta har stuckit iväg till astronomiska höjder utan att någon slutar betala) men att erbjuda möjligheten (till framför allt unga omogna människor) att snabbt få pengar (genom SMS?!) till exempelvis en sista-minuten resa eller en shoppingrunda är rent förkastligt.
Resten av veckan spenderades åt vår första "Assignment". Det var kul att sätta igång med detta då man har förstått att det är en mycket stor del av kursen och det var givande att få en aning om vad det handlar om.
Ser fram emot nästa uppgift och hoppas kunna hantera min tidsuppfattning bättre till dess.
torsdag 5 februari 2015
Assignment # 1
"Köket är källan - Materialet finns - Bygg din egen värld"
Så löd beskrivningen av vårt första assignment. Jag bollade med ett par olika idéer, bland annat att bygga upp en liten minivärld av köksgrejer med figurer som sprang omkring och gjorde vad nu sådana små figurer gör men jag fastnade för att bygga Min värld. Min första tanke var att bygga upp planlösningen för min lägenhet med hjälp av diverse matvaror men idén tilltalade mig inte riktigt. Bestämde mig för att ta kort på så många saker i köket som representerade mig, vad jag tycker om och som är mig kärt för att sedan arrangera dessa i ett kollage i form av en planet, Min värld. Tyvärr bråkade min systemkamera med mig så det fick bli mobilkameran igen men jag är nöjd med resultatet och tycker mig att fått med saker som betyder mycket för mig, även om köket inte är det första stället man letar efter sådana saker.
Efter att ha tittat på schemat var jag mycket förväntansfull då jag såg att vi skulle introduceras i två medium jag är väldigt förtjust i; film och serier.
Veckan startade med att vi fick jobba med stop-motion. Temat var drömmar och vi skulle jobba i par. Jag och Dlkhosh jobbade tillsammans och vi formulerade ganska snabbt en lös idé. Vi hade god kommunikation och hade lätt för att jobba med varandra. Ingen av oss hade tidigare jobbat med denna teknik så det tog en stund innan vi kom underfund med hur det gick till och efter någon timma så insåg vi att vi inte skulle ha tid att färdigställa filmen som vi först hade tänkt oss den. Vi satte nya mål, tog detta som ett tillfälle att lära oss, fortsatte jobba och fick till slut fram en färdig, om än något opolerad, film. Då vi inte hade fått någon vidare instruktion på hur vi skulle gå vidare när själva "råfilmen" var färdig så stötte vi på lite problem. Vi hade använt oss av Dlkhoshs telefon för att fota men vi hade inga kablar med oss så vi kunde inte föra över bilderna till datorn. Det fungerade inte heller att skicka bilderna från telefonen till vår mail då uppkopplingen (troligtvis) var för dålig. Dlkhosh tog på sig att försöka lösa problemet när hon kommit hem då klockan nu var mycket.
Påföljande dag hade hon lagt in bilderna i en app och vi kunde nu se bilderna röra sig för första gången. Det var riktigt roligt att se alla separata bilder vi hade ritat och fotat röra sig. Efter att ha sett filmen bestämde vi oss för att öka takten (fler bilder per sekund) på filmen för att få ett bättre flöde. Dock kvarstod problemet med att få upp filmen på bloggen. Vi satt efter skoltid och försökte föra över filen från mailen till bloggen men lyckades inte lösa problemet vad vi än tog oss till. Till slut var vår klasskamrat Sandra vänlig nog att bistå oss med sin tekniska kunskap och filmen på vår figur som drömmer om solskenet laddades äntligen upp. Resultatet ser ni nedan.
Blev riktigt nöjd med effekten och ser fram emot att jobba med detta igen nu när man är bättre insatt i processen.
Veckan fortsatte med föreläsning/workshop om serier. Gästföreläsare var Henri Gylander och det var både informativt och underhållande. Tog åt mig en hel del om hur man kan använda serier i undervisningen och momenten där vi fick skapa "snabbserier" i grupper om tre gav mig mycket. Bara en sådan sak som att ha enstaka specifika ord i varje serieruta underlättade skapandet av en historia oerhört även om jag som inte ritar så snabbt fann tiden (som vanligt) knapp. Till sist skulle vi skriva en kort, självupplevd historia, skicka vidare denna för "förädling" för att till sist skicka vidare till en tredje part som skulle teckna historien i form av en seriestrip. Själv fick jag en historia som innefattade en, på många sätt, blöt midsommar, aggressiva fiskmåsar och räddande sjöjungfrur. Jag tog mig vissa narrativa friheter men höll mig annars till originalhistorien. Lyckades teckna klart serien innan vi slutade för dagen men ville gärna tuscha den då Henri G hade sagt att detta var det optimala. Gav mig på detta när jag kommit hem men insåg snabbt att stiftet på min tuschpenna var för grovt. Skadan var då redan skedd så det var bara att köra på och och hitta lösningar. Struntade i de flesta detaljer och i stället för ögon fick mina karaktärer ha solglasögon på sig.
Den andra inplanerade serieföreläsningen var inställd och vi fick i stället i uppgift att gå på en utställning eller se en film, motivera valet och skapa något eget med vårt valda verk som inspiration, gärna med hjälp av någon av teknikerna vi hade undervisats i under veckan.
Under vårt samarbete med stop-motion så tipsade Dlkhosh mig om en utställning av den japanska konstnären Ishiuchi Miyako på Hasselblads. Hon visade mig lite foton som hon hade tagit på verken och det var ett par fotografier på gamla kläder som direkt fångade mitt öga. Tänkte mig en serie där jag gick och tittade på utställningen, fastnade framför ett av verken och tänkte "just det, jag måste tvätta" som slutpoäng. Tycker alltid om att använda humor och var ganska nöjd med detta tills jag besökte sagda utställning. Läste om fotografiserien som kläderna ingick i och det visade sig att de var kläder till offer från Hiroshimabombningen som konstnären hade fotograferat. Kändes inte lika kul med min idé längre utan snarare lite opassande och respektlöst. Var ändå sugen på att genomföra serien som jag först hade tänkt mig den då jag anser att man måste få ha sin skapandefrihet. Det går heller inte att förneka att vardagliga bryderier är något vi tänker på undermedvetet oavsett vilken situation vi befinner oss i men jag bestämde mig ändå för att hitta en annan lösning. Tänkte vidare på saken och för mig kändes fotoserien lite morbid, nästintill som gravskändning. Jag undrade vad offren själva skulle säga om att någon visade upp deras kläder för världen och så fick jag idén till mitt slutgiltiga alster som blev betydligt mörkare än vad jag först hade tänkt.
Hade mitt förra serieskapande färskt i minnet och hade nu införskaffat en tunnare tuschpenna. Gick mycket bättre att fylla i detaljer med denna och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med det sammantagna resultatet.
Lärde mig mycket den gångna veckan. Fick inblick i två, för mig, nya uttrycksformer och hade mycket skoj när jag utforskade dessa. Skulle behöva lite mer träning på det tekniska (datorbiten) med stop-motion men tog åt mig grunderna och ser fram emot att jobba med detta igen. Serietecknandet föll mig väl i smaken och det var givande att få lite teknisk tränande i form av tuschningen. Tar även med mig tipsen vi fick gällande byggandet av en enkel story (de olika orden i serierutorna). På det hela taget en mycket bra, om än fullspäckad, vecka.
