Assignment # 1

"Köket är källan - Materialet finns - Bygg din egen värld"

Så löd beskrivningen av vårt första assignment. Jag bollade med ett par olika idéer, bland annat att bygga upp en liten minivärld av köksgrejer med figurer som sprang omkring och gjorde vad nu sådana små figurer gör men jag fastnade för att bygga Min värld. Min första tanke var att bygga upp planlösningen för min lägenhet med hjälp av diverse matvaror men idén tilltalade mig inte riktigt. Bestämde mig för att ta kort på så många saker i köket som representerade mig, vad jag tycker om och som är mig kärt för att sedan arrangera dessa i ett kollage i form av en planet, Min värld. Tyvärr bråkade min systemkamera med mig så det fick bli mobilkameran igen men jag är nöjd med resultatet och tycker mig att fått med saker som betyder mycket för mig, även om köket inte är det första stället man letar efter sådana saker.

Veckoreflektion 2

Andra inlägget. 

Efter att ha tittat på schemat var jag mycket förväntansfull då jag såg att vi skulle introduceras i två medium jag är väldigt förtjust i; film och serier. 

Veckan startade med att vi fick jobba med stop-motion. Temat var drömmar och vi skulle jobba i par. Jag och Dlkhosh jobbade tillsammans och vi formulerade ganska snabbt en lös idé. Vi hade god kommunikation och hade lätt för att jobba med varandra. Ingen av oss hade tidigare jobbat med denna teknik så det tog en stund innan vi kom underfund med hur det gick till och efter någon timma så insåg vi att vi inte skulle ha tid att färdigställa filmen som vi först hade tänkt oss den. Vi satte nya mål, tog detta som ett tillfälle att lära oss, fortsatte jobba och fick till slut fram en färdig, om än något opolerad, film. Då vi inte hade fått någon vidare instruktion på hur vi skulle gå vidare när själva "råfilmen" var färdig så stötte vi på lite problem. Vi hade använt oss av Dlkhoshs telefon för att fota men vi hade inga kablar med oss så vi kunde inte föra över bilderna till datorn. Det fungerade inte heller att skicka bilderna från telefonen till vår mail då uppkopplingen (troligtvis) var för dålig. Dlkhosh tog på sig att försöka lösa problemet när hon kommit hem då klockan nu var mycket.

Påföljande dag hade hon lagt in bilderna i en app och vi kunde nu se bilderna röra sig för första gången. Det var riktigt roligt att se alla separata bilder vi hade ritat och fotat röra sig. Efter att ha sett filmen bestämde vi oss för att öka takten (fler bilder per sekund) på filmen för att få ett bättre flöde. Dock kvarstod problemet med att få upp filmen på bloggen. Vi satt efter skoltid och försökte föra över filen från mailen till bloggen men lyckades inte lösa problemet vad vi än tog oss till. Till slut var vår klasskamrat Sandra vänlig nog att bistå oss med sin tekniska kunskap och filmen på vår figur som drömmer om solskenet laddades äntligen upp. Resultatet ser ni nedan.

Blev riktigt nöjd med effekten och ser fram emot att jobba med detta igen nu när man är bättre insatt i processen.

Veckan fortsatte med föreläsning/workshop om serier. Gästföreläsare var Henri Gylander och det var både informativt och underhållande. Tog åt mig en hel del om hur man kan använda serier i undervisningen och momenten där vi fick skapa "snabbserier" i grupper om tre gav mig mycket. Bara en sådan sak som att ha enstaka specifika ord i varje serieruta underlättade skapandet av en historia oerhört även om jag som inte ritar så snabbt fann tiden (som vanligt) knapp. Till sist skulle vi skriva en kort, självupplevd historia, skicka vidare denna för "förädling" för att till sist skicka vidare till en tredje part som skulle teckna historien i form av en seriestrip. Själv fick jag en historia som innefattade en, på många sätt, blöt midsommar, aggressiva fiskmåsar och räddande sjöjungfrur. Jag tog mig vissa narrativa friheter men höll mig annars till originalhistorien. Lyckades teckna klart serien innan vi slutade för dagen men ville gärna tuscha den då Henri G hade sagt att detta var det optimala. Gav mig på detta när jag kommit hem men insåg snabbt att stiftet på min tuschpenna var för grovt. Skadan var då redan skedd så det var bara att köra på och och hitta lösningar. Struntade i de flesta detaljer och i stället för ögon fick mina karaktärer ha solglasögon på sig.

Den andra inplanerade serieföreläsningen var inställd och vi fick i stället i uppgift att gå på en utställning eller se en film, motivera valet och skapa något eget med vårt valda verk som inspiration, gärna med hjälp av någon av teknikerna vi hade undervisats i under veckan.
Under vårt samarbete med stop-motion så tipsade Dlkhosh mig om en utställning av den japanska konstnären Ishiuchi Miyako på Hasselblads. Hon visade mig lite foton som hon hade tagit på verken och det var ett par fotografier på gamla kläder som direkt fångade mitt öga. Tänkte mig en serie där jag gick och tittade på utställningen, fastnade framför ett av verken och tänkte "just det, jag måste tvätta" som slutpoäng. Tycker alltid om att använda humor och var ganska nöjd med detta tills jag besökte sagda utställning. Läste om fotografiserien som kläderna ingick i och det visade sig att de var kläder till offer från Hiroshimabombningen som konstnären hade fotograferat. Kändes inte lika kul med min idé längre utan snarare lite opassande och respektlöst. Var ändå sugen på att genomföra serien som jag först hade tänkt mig den då jag anser att man måste få ha sin skapandefrihet. Det går heller inte att förneka att vardagliga bryderier är något vi tänker på undermedvetet oavsett vilken situation vi befinner oss i men jag bestämde mig ändå för att hitta en annan lösning. Tänkte vidare på saken och för mig kändes fotoserien lite morbid, nästintill som gravskändning. Jag undrade vad offren själva skulle säga om att någon visade upp deras kläder för världen och så fick jag idén till mitt slutgiltiga alster som blev betydligt mörkare än vad jag först hade tänkt.

Hade mitt förra serieskapande färskt i minnet och hade nu införskaffat en tunnare tuschpenna. Gick mycket bättre att fylla i detaljer med denna och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med det sammantagna resultatet.

Lärde mig mycket den gångna veckan. Fick inblick i två, för mig, nya uttrycksformer och hade mycket skoj när jag utforskade dessa. Skulle behöva lite mer träning på det tekniska (datorbiten) med stop-motion men tog åt mig grunderna och ser fram emot att jobba med detta igen. Serietecknandet föll mig väl i smaken och det var givande att få lite teknisk tränande i form av tuschningen. Tar även med mig tipsen vi fick gällande byggandet av en enkel story (de olika orden i serierutorna). På det hela taget en mycket bra, om än fullspäckad, vecka.

Veckoreflektion 1

Premiär!

Första veckan, första inlägget och bloggpremiär på köpet. Helt fantastiskt.

För någon som endast är med på Facebook för att bli påmind om sina vänners födelsedagar så är detta med bloggande (som sagt) helt nytt så vänligen ha lite överseende medan jag acklimatiserar mig.

Första veckan på kursen startade rätt lugnt med lite introduktioner och att lära känna kurskamraterna en aning. En föreläsning och en workshop är avklarade (eller om det var två inbakade i varandra?).

Föremålet jag hade med mig som inte intresserade mig alls var en attiralj med min senaste arbetsgivares logga på. Jobbade som speditör (fraktmäklare kan man väl kalla det för att förenkla). Jobbet var fruktansvärt tråkigt och själadödande och företaget i sig, ITS, var rent vidrigt. Hade kanske kunnat lägga föremålet under "något jag hatar" men jag ödslar inte sådana starka känslor i onödan. Helt ointresserad passade utmärkt.

Uppgiften vi fick var att skapa något med föremålet som man "aldrig använder sig av för att få inspiration" som inspiration. Till min stora förvåning fick jag ett gäng idéer/associationer direkt.
Utöver lönespecen varje månad så var egentligen det enda roliga med jobbet att man hade kontakt med människor från jordens alla hörn. Började med att göra en grovt utformad världskarta som jag hade tänkt måla med kaffe (för att få den att se gammal och spännande ut) och sedan märka ut punkter och rutter till de hamnar som jag hade exporterat mest gods till. Fick inspiration från Indiana Jones (om ni sett filmerna så ser man alltid en sådan karta när han reser till olika destinationer) och tänkte ha "ITS - och Jakten på den Försvunna Tiden" som titel. När jag blev färdig med Nord- och Sydamerika så skrotade jag dock projektet då kartan hade blivit alldeles för dåligt centrerad. På mitt förra jobb så sysslade jag med sjöexport och en sak jag fastnade för som symbol för detta var den gamla klassiska kompassrosen. Estetiskt tilltalande och med en röd tråd till föremålet jag hade börjat med som inspiration. Slutprodukten blev inte helt proportionerligt men med tanke på att jag gjorde den utan vare sig sextant eller linjal så är jag ganska nöjd med resultatet.

Vår andra uppgift var att recensera en av kortfilmerna vi såg i fredags. Jag valde filmen "Giant" av Salla Tykkä. I denna dokumentära film så får vi följa med till Rumänien och får en liten inblick i landets berömda gymnastiksatsning. Arkivbilder från den gamla kommunisttiden varvades med bilder på dagens idrottare. Den tunga musiken i kombination med bilderna på den pampiga gamla OS-hallen gav ett väldigt dystert intryck. Arkitekturen var fortfarande väldigt fin men det märktes att inga större restaurationer hade gjorts sedan byggnaden hade uppförts i slutet på 70-talet och bilderna på staden den låg i talade om att situationen var den samma även där. Jag fastande för filmen framförallt på grund av de unga gymnasterna. Korta intervjuer med dessa visade att de alla hade blivit utvalda vid ung ålder för att drillas in i programmet, vilket förvisso har haft stora framgångar. Kunde inte hjälpa att känna mig deprimerad efteråt då jag tänkte på dessa unga tjejers situation. Det går ju inte att förneka att de får en stor chans att bli något extraordinärt i ett land som är ett av Europas fattigaste, men samtidigt så får man hålla i minnet att en gymnasts karriär är väldigt kort och då de försakar så gott som hela sin barndom/ungdom (de flesta hade blivit utvalda vid fyra års ålder och flera medgav att detta var det första klara minnet de hade av sin barndom) så är frågan om det är värt priset de får betala?

Första veckan har jag lärt mig att det är lättare än vad jag trodde att starta upp en blogg, att lika delar blått, rött och gult blir svart och att man kan hitta inspiration även i något man inte är intresserad av.
Tar även med mig biten från Camillas föreläsning om eleverna som inspirerades till skolarbete med hjälp av musik vilket talade om för mig att de flesta kan motiveras i skolan om man bara hittar rätt knapp att trycka på.

-Until next week..